Min Dotter Är Min Dotter och Stark Som Attan !
Ja vad ska man säga ? När man har en dotter som står stadigt på jorden ! Mot alla fördomar, alla inskränkta inställningar till traditionella familjebildningar och kulturella åsikter om hur allt ska vara. Min dotter har i hela sitt liv försökt stå för vem hon är. Stå för sin personlighet, sina känslor och sitt liv. Och hon har verkligen vunnit ! Allt ! För vem kan egentligen döma ? Vem kan ställa kärleken till svars ? Vem har rätt att sätta sig över andra människors känslor så länge man inte skadar någon annan ?
Min dotter har fört en kamp och klarat av stormarna...! Tittat världen rakt in i ögonen och inte vikit undan..Jag har funnits där på sidan om och hela tiden önskat henne allt gott. Mer kan man inte göra som förälder. Jag kan möta argument från min omvärld, diskutera och försöka förmå människor att se saker ur andra perspektiv..
Idag kan vi alla se att hon vunnit. När jag ser min dotterdotter i ögonen får jag förtröstan inför framtiden. Edit kommer nämligen att föra världen framåt. Jag är så oerhört stolt över min dotter och hennes fru som genom sina livsval gett mig mitt barnbarn Edit. Om alla människor kämpat så mycket och gjort sådana genomtänkta och planerade val i sitt liv så skulle inga barn fara illa och behöva hjälp i vår värld.
Lisa och jag och Edit. Ni ser oss på bilden. Tre generationer kvinnor. Hur stort är inte det? Jag håller alla tummar för att jag ska få vara med så länge möjligt för att få se hur världen förändras med den nya generationen och för att få se hur Edits liv som människa och kvinna ska utvecklas.
Du har så rätt Solveig!! Jag förstår att din Lisa och hennes fru har fått kämpa och är glad över att de lyckats och att Sverige ändå är ett så fritt land som det är. I t ex Indien är det bara gossebarn som räknas - kvinnor som får döttrar och inte söner misshandlas och trakasseras. Och döttrarna försummas och vanvårdas. Och att få barn utan att ha en man kommer förstås aldrig på fråga...Världen förändras och ni är med och ser till att det sker! //Helena
SvaraRaderaDu,Solveig, har gjort allt en mor kan göra. Finnas där, stötta, lyssna, kämpa, trösta, uppmuntra och en hel del annat...det är jag rätt säker på... men! Varifrån fick din dotter denna styrka? Hon måste ha fått den tidigt, för hon verkar rätt stark!? Jaa jag undrar, om hon inte fick styrkan i arv, du spetsade hennes gener lite..hon hade en sjujä.la tur som fick en sån´mamma som du, och växte upp med din styrka som stöd....inte alla får det.långtifrån...men...din Lisa fick den...
SvaraRaderaKloka och tänkvärda ord! Jag som står mitt i att fostra, stödja och vägleda mina barn - och som ibland misströstar över hur svårt det är - känner förtröstan när jag läser det du skriver. Så lite vi vet om vad livet kommer att föra i våra barns väg. Du är en förebild Solveig! Kram
SvaraRadera